30.Funktionell Svensk Grammatik(1), Języki Nauka, Szwedzki, Szwedzki
[ Pobierz całość w formacie PDF ]
Mrin
Bolnfur
Funktionll
svnsk
grammatik
Libr
Forord
somkurs-
ok p
hogskolans
grundkursr
i svnska'mn frhopp-
ningss dr dn oksfl av intrssf ld'aroh andra sorrr
artarmd sprf& llr for dn som d
intrssrad
av svn-
skan i storstaallmzinht.Bokn ir n utvidgning av mitt
gymnasilomdl
r
d,hb
tirfrzimstavsddattanvd.ndas
ge.
Utgflngspunktn ir att minskliga sprnk svarar ot
minskliga bhov oh att dtta kan spiras oksn i vfua
grammatiskastruktur. skapar dt sprflkvi hovr.
Int bara ord utan oksfl grammatisk form ir btydls.
Drma bskrivning av svnskanvill blysa hur dn gam-
matiskaformnbidar till attbyggaupp innhllti ttbud-
skapoh yttrstavgorvad som formdlas.Varj forzindring
av formn innir nzimlignoks n forindring av bty-
dlsn,om in ldrig s.
litn,oh spiklig variation ir aldrig
(llrbo aldrig vaa)tt sjilvindamfll, ivn om skillna-
drna mllan olika uttryk iland karrvara svAraatt drni
rai ord.D aakdnns.
Rdan t|teh Funktionllsunshgrmmtikmarkrar att
bokns tyngdpunktiirjust d gammatiskaformrnasbty-
dlsoh anvdndning.Vilkn btydlshar olika spflkliga
formr
oh vad gor
vi md dm?
Grammatikstudir ir
mykt mr n att sortraord i katgoiroh lira sig tr-
mr.D kan
oksi g an1dning
till rflktionr
oh vika
insiktr om sprk i allmdnht.For att gagla dttasyft ir
dn rdosad
grammatikn
ofta mr
',praktik''
oh vaga
h1potsrdn n konskvntgnomfodtori.
Dt frimsta syfttdalltsflattgoa
ld'san
mdvtnom
vilkt lvand,mflngskiftandoh kraftfullt rdskap har
i virt sprflk,tt
dskap
som pfl gund av sin flxibilittint
si.litt l.tsigfflngasoh bskrivasi fastaklart avginsad
katgorir.
Som allmiin bakgrund ingflr hir oksfl.vissa utIikar
mot andra sprflk oh inldningsvisn kort rapsodi ovr
spr8'kvtnskapoh grammatikforskning,n vrsikt som
ndastir n kompimrad orintring om olika sd.ttatt s
DNNAGRAMMAIK
oh studra
sprflkfor att vidga pspktivn.Dn
i snldsint
avsdd att inprintas. Som jiimforls
gors iland oksfl kopplingar
till Svnska Akadmins grammatik,
dt nya standardvrkt for
svnskgammatik.
Bokns skrir,ringav svnskan
vilar pfl dn traditionllagam-
matikns
grund, mn hd.rliiggs oksfl stor vikt vid frasrnas
stora
btydls i spflkyggtoh ordfljdns
avgorand btydls for
informationsstrukrrn
oh vilkt budskap som faktiskt
formdlas.
For
att illustrra sprfl'ktshirarkiska
struktur ingr oksi lmn-
tdrafrasstrukturrglr
oh niga triddiagam. Dt
som prsntIas
d av natrliga skiil larrgtifran n uttommand
bskri.,ringav svn-
skan.
Lika lit som spflklig
variation iir tt sjzilvindamfll d"rgamma-
tisk trrinologi
tt sjzilvndamil, ftrsomvi mykt
lzittarhand-
skasmd dt har ord for.
rmrna dr handtagntill d
bgpp
som d"rnodvdndiga
fr attffl n uppfattningom hur
sprflk fungrar.
Dssutom d.rord
gnrlltdls styrand for vad
vi sr oh tr in.
Dirfor d"rd grammatiska trmrna nodvd.ndiga
vid spffstudi
likaviil som trmr
hovs oh anvd.ndsinom andra fakomrfldn.
oh dtta gdllr iivn om d
gammatiskatImrna oh katgori
rna ibland
iir
lngt
ifrfln ntydiga oh dssutom
anvinds nigot
olika i olika skivningsmodllr.
n utan trmr oh
bgpp
grdt int
att ffl ngon rda i dt rnnsttrad
spr.ksystmt,
oh dt gi hllr int att uta
tankar oh idr kring sprflk.
m"st
kurrnapka ut dt talarorn,ndr grjiimfols
oh gn-
ralisringar.
xmpln d-roftank]aoh skoloksaktiga
fo attundvika iskn
att alla tridn ska skymma
skogn.Grammatiska strukturr
zir till
sin natur asffkta,oh innan man
blit
fortrogn
md gammatisk
analys kan kompliad
mpl md m.ngallr astrakta
ord
forsvf,.ramojlightnaattSstrukturn.
Min rfarnhtzindmlign
attbgrpp
oh synsd.ttbr vara bfdstasAatt man ha
n.gotatt
arbtautifrin oh
jzimfora
md, innan
man motr dn brokiga
sprkliga
vrklightn. Aplok ur vrk1ightnfis
dok i d ov-
ningsuppgiftI som ingfl i
auningsboh
ill Funhtionllsunsh
gr,mlntik.
Dispositionn
md d numrradrubriknivflrna
kan i dttasam-
manhang tykas ovrdrivt
vtnskaplig,mn dtta ruriksystm
visar
tydligt ovr- oh undrordning, vilkt jag
tror kan vaIa till
hjiitpd inhimtandt
av stofft.Satsrsom dmarkradmd
*,
s k
4
stjdnsats
zirogrammatiskasatsroh satsrsom forgsav ttfre-
gtkniir gammatiskt diskutabla.
Som
introduktion ingflr forst tt allmiint kapitlom minniskan
oh sprkt oh nflgot om sprkstudir.Sdan folj kota kapitL
om ordsmantik,
fonqlog| oh ordbildning for dt lzingstakapitlt
om odklassrna oh dras anvindning oh btydls. I synta.
kapitlt dr
frasbgpptutgflngspunktn,oh dt sistakapitlt tan.
grar ttlingvistikn oh handla ordfljdn ur bid satsgam-
matiskt oh txtgammatisktprspktiv.I sambandmd ordfoldn
bhandlas oksi d konstruktionr som ha viktiga uppr i infor-
mationsstrukturn, t prsntringskonstruktionn'mfak
utbryringoh passivsatsr.
Sist finns tt rgistovr anvdnda
trrmr md sidhinvisningar
oh korta forklaringar av grppn. Till okn hor oksi n
o.rningsok md uppgiftsoln anknytr
till
okns
innhflll
oh
synsitt. xmpln utgors hd"rav sAvdlkonstrurat som autntiskt
sprk.
Avslutningsvis tt stort
tak till Asa Kummrling oh Patrik
Bolandr md hustru Prni]lasom rndintrssoh kritisk blik liist
marruskipttoh kommit
md minga kloka syrrpunktr.tt
varmt
tak oks.till rdaktor Sara Sarrtssonfor viirdfrrlla kommntarr.
Vadstnai mars 2001
MrinBol.rdm
[ Pobierz całość w formacie PDF ]
zanotowane.pl doc.pisz.pl pdf.pisz.pl charloteee.keep.pl
Mrin
Bolnfur
Funktionll
svnsk
grammatik
Libr
Forord
somkurs-
ok p
hogskolans
grundkursr
i svnska'mn frhopp-
ningss dr dn oksfl av intrssf ld'aroh andra sorrr
artarmd sprf& llr for dn som d
intrssrad
av svn-
skan i storstaallmzinht.Bokn ir n utvidgning av mitt
gymnasilomdl
r
d,hb
tirfrzimstavsddattanvd.ndas
ge.
Utgflngspunktn ir att minskliga sprnk svarar ot
minskliga bhov oh att dtta kan spiras oksn i vfua
grammatiskastruktur. skapar dt sprflkvi hovr.
Int bara ord utan oksfl grammatisk form ir btydls.
Drma bskrivning av svnskanvill blysa hur dn gam-
matiskaformnbidar till attbyggaupp innhllti ttbud-
skapoh yttrstavgorvad som formdlas.Varj forzindring
av formn innir nzimlignoks n forindring av bty-
dlsn,om in ldrig s.
litn,oh spiklig variation ir aldrig
(llrbo aldrig vaa)tt sjilvindamfll, ivn om skillna-
drna mllan olika uttryk iland karrvara svAraatt drni
rai ord.D aakdnns.
Rdan t|teh Funktionllsunshgrmmtikmarkrar att
bokns tyngdpunktiirjust d gammatiskaformrnasbty-
dlsoh anvdndning.Vilkn btydlshar olika spflkliga
formr
oh vad gor
vi md dm?
Grammatikstudir ir
mykt mr n att sortraord i katgoiroh lira sig tr-
mr.D kan
oksi g an1dning
till rflktionr
oh vika
insiktr om sprk i allmdnht.For att gagla dttasyft ir
dn rdosad
grammatikn
ofta mr
',praktik''
oh vaga
h1potsrdn n konskvntgnomfodtori.
Dt frimsta syfttdalltsflattgoa
ld'san
mdvtnom
vilkt lvand,mflngskiftandoh kraftfullt rdskap har
i virt sprflk,tt
dskap
som pfl gund av sin flxibilittint
si.litt l.tsigfflngasoh bskrivasi fastaklart avginsad
katgorir.
Som allmiin bakgrund ingflr hir oksfl.vissa utIikar
mot andra sprflk oh inldningsvisn kort rapsodi ovr
spr8'kvtnskapoh grammatikforskning,n vrsikt som
ndastir n kompimrad orintring om olika sd.ttatt s
DNNAGRAMMAIK
oh studra
sprflkfor att vidga pspktivn.Dn
i snldsint
avsdd att inprintas. Som jiimforls
gors iland oksfl kopplingar
till Svnska Akadmins grammatik,
dt nya standardvrkt for
svnskgammatik.
Bokns skrir,ringav svnskan
vilar pfl dn traditionllagam-
matikns
grund, mn hd.rliiggs oksfl stor vikt vid frasrnas
stora
btydls i spflkyggtoh ordfljdns
avgorand btydls for
informationsstrukrrn
oh vilkt budskap som faktiskt
formdlas.
For
att illustrra sprfl'ktshirarkiska
struktur ingr oksi lmn-
tdrafrasstrukturrglr
oh niga triddiagam. Dt
som prsntIas
d av natrliga skiil larrgtifran n uttommand
bskri.,ringav svn-
skan.
Lika lit som spflklig
variation iir tt sjzilvindamfll d"rgamma-
tisk trrinologi
tt sjzilvndamil, ftrsomvi mykt
lzittarhand-
skasmd dt har ord for.
rmrna dr handtagntill d
bgpp
som d"rnodvdndiga
fr attffl n uppfattningom hur
sprflk fungrar.
Dssutom d.rord
gnrlltdls styrand for vad
vi sr oh tr in.
Dirfor d"rd grammatiska trmrna nodvd.ndiga
vid spffstudi
likaviil som trmr
hovs oh anvd.ndsinom andra fakomrfldn.
oh dtta gdllr iivn om d
gammatiskatImrna oh katgori
rna ibland
iir
lngt
ifrfln ntydiga oh dssutom
anvinds nigot
olika i olika skivningsmodllr.
n utan trmr oh
bgpp
grdt int
att ffl ngon rda i dt rnnsttrad
spr.ksystmt,
oh dt gi hllr int att uta
tankar oh idr kring sprflk.
m"st
kurrnapka ut dt talarorn,ndr grjiimfols
oh gn-
ralisringar.
xmpln d-roftank]aoh skoloksaktiga
fo attundvika iskn
att alla tridn ska skymma
skogn.Grammatiska strukturr
zir till
sin natur asffkta,oh innan man
blit
fortrogn
md gammatisk
analys kan kompliad
mpl md m.ngallr astrakta
ord
forsvf,.ramojlightnaattSstrukturn.
Min rfarnhtzindmlign
attbgrpp
oh synsd.ttbr vara bfdstasAatt man ha
n.gotatt
arbtautifrin oh
jzimfora
md, innan
man motr dn brokiga
sprkliga
vrklightn. Aplok ur vrk1ightnfis
dok i d ov-
ningsuppgiftI som ingfl i
auningsboh
ill Funhtionllsunsh
gr,mlntik.
Dispositionn
md d numrradrubriknivflrna
kan i dttasam-
manhang tykas ovrdrivt
vtnskaplig,mn dtta ruriksystm
visar
tydligt ovr- oh undrordning, vilkt jag
tror kan vaIa till
hjiitpd inhimtandt
av stofft.Satsrsom dmarkradmd
*,
s k
4
stjdnsats
zirogrammatiskasatsroh satsrsom forgsav ttfre-
gtkniir gammatiskt diskutabla.
Som
introduktion ingflr forst tt allmiint kapitlom minniskan
oh sprkt oh nflgot om sprkstudir.Sdan folj kota kapitL
om ordsmantik,
fonqlog| oh ordbildning for dt lzingstakapitlt
om odklassrna oh dras anvindning oh btydls. I synta.
kapitlt dr
frasbgpptutgflngspunktn,oh dt sistakapitlt tan.
grar ttlingvistikn oh handla ordfljdn ur bid satsgam-
matiskt oh txtgammatisktprspktiv.I sambandmd ordfoldn
bhandlas oksi d konstruktionr som ha viktiga uppr i infor-
mationsstrukturn, t prsntringskonstruktionn'mfak
utbryringoh passivsatsr.
Sist finns tt rgistovr anvdnda
trrmr md sidhinvisningar
oh korta forklaringar av grppn. Till okn hor oksi n
o.rningsok md uppgiftsoln anknytr
till
okns
innhflll
oh
synsitt. xmpln utgors hd"rav sAvdlkonstrurat som autntiskt
sprk.
Avslutningsvis tt stort
tak till Asa Kummrling oh Patrik
Bolandr md hustru Prni]lasom rndintrssoh kritisk blik liist
marruskipttoh kommit
md minga kloka syrrpunktr.tt
varmt
tak oks.till rdaktor Sara Sarrtssonfor viirdfrrlla kommntarr.
Vadstnai mars 2001
MrinBol.rdm
[ Pobierz całość w formacie PDF ]